Ett halvt kilo minus sedan igår, så nu totalt -3.5 kilo. Det gick bra igår, att inte få äta tillsammans med sambon. Lite trist såklart, men fullt hanterbart. Idag ska vi på middag hos mina föräldrar. Det blir verkligen trist, att sitta med en Nutrilettshake medan de andra äter mammas fantastiska mat. Men nu är det bara idag och nästa vecka kvar innan jag får börja äta lite vanlig mat igen. Åtta dagar. Jag klarar det.
Nya grejen jag är sugen på (det skiftar lite från dag till dag) är bönor. I kylen står en tetra med Zetas ekologiska blandade bönor och herregud vad gott det vore med en god bönsallad.
Sambon sa vid frukostbordet att det syns i ansiktet att jag har gått ner i vikt. Och det kan jag faktiskt själv se också. Resten av kroppen kommer det att dröja några kilon till innan det syns skillnad på, eftersom jag har såpåss mycket övervikt. Men att plufsiga kinderna snabbt blir mindre är det viktigaste för mig, för det är ju det jag ser i spegeln varje dag.
Comeback?
3 år sedan
3 kommentarer:
Heja heja! Du är jätteduktig!
Jag har ett par kilo till som jag vill bli av med, men har kommit i det där läget när jag känner mig rätt nöjd med hur kläderna sitter, så det är lite svårt med motivationen. Kanske skulle köra lite kur... blir så inspirerad av dig nu :-)
En annan sak som jag ska ta tag i är att börja använda den där rockringen som står och dammar i hörnet. Det ska visst vara jäkligt effektivt för att återfå nån form av midja...
Vad duktig du är som kämpar på! Själv tänkte jag sätta igång nu till veckan också med viktminskning. Tänkte köra mest på sunt förnuft (sluta med godis, bröd osv), lite GI-inspirerat. Ska även börja med morgonpromenader. Jag är less på att inte orka leka med dottern, på att det inte finns snygga kläder, på att varje dag äta godis, kakor eller liknande. Längtar efter en ny livsstil nu. Jag har ungefär 20 kg att gå ner, vet inte exakt. Ska väga in mig imorgon för att få en startvikt och så måste jag bestämma en målvikt.
Fru Hjelm: Tack tack! Jag känner mig duktig.
Kan förstå att det är svårt att hitta motivation när du bara har ett par kilo kvar. Men roligt att du blir inspirerad av mig! Rockring har jag också funderat på många gånger, men aldrig blir det av att jag köper en.
Carola: Tack! Känner precis igen mig i det du skriver (utom att inte orka leka med dottern). Särskilt att jag inte kan klä mig som jag vill (eller, jag kan ju, det är ju inte så att jag inte kan ha normala storlekar - men det ser fult ut). Det motiverar mig mycket, att jag ser fram emot att köpa en höstgarderob i några storlekar mindre än nu och kunna känna mig snygg i kläder igen. Hoppas att du berättar hur det kommer att gå med din viktmiskning, vi har ju lika mycket att gå ner så det vore roligt att följa dig lite. Lycka till!
Skicka en kommentar