Magsjuk

Nä, nu får jag snart ta och bestämma mig för om jag ska blogga eller om jag ska lägga ner.

Mors dag idag, sommarvärme och jag blev uppvaktad och svärmor åkte hem efter några dagars besök. Det kunde ha varit en bra dag, om det inte vore för att jag sedan igår kväll har mått sanslöst illa. Maginfluensa eller matförgiftning. Misstänker nästan det senare. I fredags åkte jag och en kollega/kompis till grannstaden för lite shopping efter jobbet. Helt spontant och oplanerat, vilket gjorde det extra trevligt. På uteserveringen på stadens fina delikatessbutik åt vi buffé. Mycket gott. Men vi åt så sent som klockan 15, precis när de skulle plocka undan. Viss mat kan ju ha stått där i flera timmar, därför tror jag att den goda lunchen kan vara orsaken.

Nu vill jag bara bli frisk till imorgon. Måste. Ska vara med som personalrepresentant på anställningsintervjuer. Inte för att de inte skulle klara sig utan mig, men jag vill för allt i världen inte missa det. Och på kvällen föräldrautflykt med dagis. Sambon reser iväg imorgon bitti, så jag måste bli frisk för att dottern inte ska missa utflykten.

Har under eftermiddagen och kvällen lyckats få i mig snart en liter iskall nyponsoppa. Och några kardemummaskorpor, och en kopp citronte. Inte kräkts sedan lunch. Så det finns hopp!

Språkvård

Det är dags att hyfsa till språket, för mig och sambon.

I helgen har dottern sagt:

jävla

skitbra

herregud

Tonårsfasoner

Dottern vinkar åt oss och ropar hej då. Vi frågar vad hon ska göra.

-Sticka!

Vart ska du sticka?

-Stockholm! Hej då!

~ ~ ~ ~


Dottern trilskas när pappa klär på henne, vill inte ta på sig byxorna. Vägrar. Jag försöker avleda genom att berätta en sak.

-Vet du vad, nu ska jag berätta en sak för dig…

Mer hinner jag inte säga inte säga innan hon demonstrativt stoppar fingrarna i öronen. Sedan börjar vi alla tre skratta.

Ragg munk

Jag må ha nolltolerans för särskrivningar, men när min dotter uttalar sammansatta ord som två ord, då smälter jag.

Ragg munk

Pyjamas byxa

Stins mössa

Mycket hög gullighetsfaktor på dessa uttal.

Andra utvecklingssamtalet

Utvecklingssamtal på dagis. Jag blev så rörd att jag blev tårögd. Jättego tjej med mycket humor. Glimten i ögat och hjärtat på rätta stället. Alltid snäll mot andra. Genomtrygg. Genomglad. Kramig. Pratig. Ärlig och omedelbar. Alla tycker så mycket om henne; barn och personal på andra avdelningar. De stora tjejerna på andra avdelningar kommer och frågar efter henne. Inga problem med någonting. ”Problemen” från förra terminen är helt borta. Det var att hon inte kunde vänta på sin tur vid maten, utan ville ha först av alla. Samt att hon ofta reagerade på främlingar genom att gråta och vilja bli buren av personalen.

Vår dagistjej. Som alltid är glad för att komma dit. Som ibland tar på sig skorna på helgen och säger att hon vill till dagis. Som älskar att lyssna när man pratar om dagis. Som om hon är ledsen och arg när hon måste sova, blir lugn så fort jag börjar prata om dagis. Prata [avdelningens namn]!, säger hon ofta själv, och så fort jag slutar säger hon Mer [avdelningens namn], mer! Som leker med namnlappar hemma, lappar med namn på alla barn och personal på avdelningen (ungefär så långt sträcker sig mitt pysselintresse; skriva namn med röd spritpenna på papperslappar...)

Älskade unge.

Reserv

Dagis skulle åka på utflykt idag. Åka buss till havet. Plocka näckor (som dottern säger) på stranden. Promenera i skogen. Äta frukt. När jag lämnade dottern vankade en av 3-åringarna omkring lite rastlöst. En i personalen förklarade att han och en pojke till var reserver. Man visste inte om det skulle bli plats till dem i bussen (det var flera avdelningar som skulle åka). Om platserna inte skulle räcka skulle de få stanna hemma, eftersom de var med förra året.

Ju mer jag tänker på det, desto orimligare förefaller det. Att en 3-åring tjugo minuter innan bussen ska avgå, inte vet om han ska få följa med eller inte. Taskigt. Att han var med förra året tycker jag inte fungerar som argument. Det var förra året det, ska man begära av en 3-åring att han ska förstå logiken i det, när han i sista stund får veta att han inte får följa med sina kompisar i bussen. Det tycker jag är för mycket begärt.

Nå, nu har jag något att ta upp på nästa föräldraråd. Boka för fan buss så att det finns plats till samtliga barn.

Tillbaka

Två och en halv vecka utan att blogga. Det kändes bra. Men vem vet, det kanske känns ännu bättre att återuppta bloggandet igen? Jag testar.

Sedan sist:

Sociala aktiviteter:
Födelsedagsfiranden, bl.a. av mig, med fina presenter, god mat och sådant som hör till. Kortspelskväll hos kompis. Fika hos min mormor. Middag hos mina föräldrar. En kompis/kollega här på middag med sina tvillingar som är drygt ett. De är klättrare båda två och det går vilt till när de äter. Jag var helt matt efter besöket. Föräldragruppsträff på mitt jobb en helgdag då det var stängt. Alla kunde komma och det var kul att ha hela bibblan för oss själva. Barnen satt själva vid låga barnbord och fikade och vi förundrades över hur stora de har blivit.

Jobb:
Vi ska rekrytera ny chef. Jag är personalrepresentant i rekryteringsarbetet och det har varit väldigt roligt att läsa ansökningar. Ser fram emot resten av processen.
Haft lönesamtal. I väntan på ny chef har vi lönesamtal med förvaltningschefen. Han sa att han ser mig som en av de absoluta toppersonerna att ha med i kommande utveckling av verksamheten. Roligt.

Hälsa:
När jag hostat så mycket att jag fick träningsvärk i mellangärdet, gick jag i helgen äntligen till läkare och fick hostmedicin med etylmorfin. En välsignelse, även om jag fortfarande inte har slutat hosta helt.

Sömn:
Ikväll är första kvällen denna veckan som jag är vaken. Jag har somnat vid nattningen varje kväll och sovit bort precis hela kvällarna. Vaknat någon gång på natten, allt mellan midnatt och 4. Helt jävla hopplöst att inte få någon tid för sig själv på kvällen. Begriper inte hur jag kan sova 10-11 timmar varje natt och ändå lyckas somna vid varje nattning. Ikväll lyckades jag vakna vid 22-tiden. Stor lycka och nu vill jag inte gå och lägga mig. Imorgon kommer sambon hem och jobbar sedan hemma nästa vecka, så då har jag mina kvällar åter.

Övrigt:
Missade ett föräldraråd p.g.a. att jag totalt glömde bort det. Kom på det en vecka senare. Chockerande olikt mig, jag har knappt smält det ännu. Haft en intensiv Tradera-period, både köpt och sålt. Läst nästan ingenting, så fortfarande samma bok i högerspalten. Babysimsavslutning. Vi fortsätter nästa termin. Vi och vi... denna termin har det varit sambon som har gått varenda gång. De badar, jag veckostädar (om det inte redan är gjort, vilket det oftast inte är). En uppdelning som passar mig finfint, då jag helt saknar lust att visa mig i bikini. Sett på teve har jag inte gjort alls, förutom Grey´s anatomy. Vi skulle lika gärna kunna kasta ut teven, vi ser ingenting längre. Sambon är nyhetsnarkoman, men tillfredsställer det behovet på nätet. Dottern är så ointresserad av tv som jag inte trodde att någon snart 2-åring kunde vara.