Gråt och skrik hörs från sovrummet. Ella! Ella! Hämta! ropar dottern, och jag anar att hon häver sig över sin pappa för att nå boken Ella är förkyld. Eller någon av de andra böckerna. Nyss hördes skratt och prat. De läste. För äntligen, äntligen har dottern blivit intresserad av böcker! Hon var det första året och längre än så, mest intresserad av boken som fysiskt objekt - hämta, bläddra, riva ut ur bokhyllan etc. Ibland var hon intresserad av att läsa en kort stund. Mycket kort. I november började förändringen så smått. Och nu har det ett tag varit en riktig favoritsysselsättning. På dagarna går hon till bokhyllan och väljer böcker, för att sedan krypa upp i knät och lyssna när man läser. Nya kvällsrutinen sedan ett par veckor är att läsa flera böcker i sängen, med kuddarna uppbullade bakom ryggen. Hon tycker att det är så roligt, och det tycker vi också. Men hon vill inte sluta. Det spelar ingen roll hur länge vi har läst, tårarna och protesterna kommer alltid när vi slutar. Men det går över på ett par minuter. Favoritboken är Ella är förkyld av Linne Bie. Den kan vi utan och innan nu (jag började läsa den ur minnet i bilen häromdagen, "mer, mer" sa dottern så fort jag slutade), dottern gapar och säger "aaaah" innan jag läser att Ella säger så när doktorn undersöker halsen. När vi vaknar brukar det inte dröja länge innan dottern frågar efter Ella, och under dagarna kan hon prata om henne. Det är så sött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar