bild från adlibris.seÄr lite sugen på att läsa Ann-Christin Grammings bok Köp inte den här boken! : Mitt år med köpstopp. (Fast jag kanske kunde börja med att läsa bloggen, för det har jag inte gjort.) Inte för att jag har några planer på köpstopp, men det är ett intressant experiment och säkert tänkvärd läsning. För det är ju ett seriöst köpstopp, att under ett år bara köpa nödvändigheter. Till skillnad från bloggare som stoltserar med sina tillfälliga köpstopp. Kanske en vecka eller en månad låter de bli att köpa kläder, skor och smink, för att veckan därpå ha råd att köpa Odd Molly eller andra märken många aldrig skulle ha råd med. Vad är ett sådant köpstopp, annat ett sätt att visa att man minsann har råd att shoppa hur mycket man vill. Koketterande, ett pinsamt koketterande.
4 kommentarer:
Vilken fin ny blogg, jag beundrar dig som klarar av det där med nystart så bra, jag är en hopplös samlare. Blir sentimental för allt... Kan inte slänga något Mannen blir tokig på att jag vill ha kvar ALLA kort som jag tar med digital kameran men det är ju så svårt att välja. Kram. Ps1. Bra med köpstopp jag tror nog alla inklusive mig skulle må bra av att inte shoppa på ett tag. Jag kan få sjukt mycket ångest över all mat jag slänger, bröd tex jag köper massor med bröd fast äter aldrig upp det.
ps2. Namn vilken lycka att få sitta och fantisera och skriva listor, vi hade också svårt med killnamn fast nu vet vi, om det skulle bli en sån nån gång...
ps3 BILD jag skulle så gärna vilja se en bild på dig och din dotter och hennes namn... så nyfiken. Ha det gott. kram C
Camilla: Ser nu att den (min blogg alltså) är rätt lik din i färgerna. :) Jag är också en samlare på många sätt, har t.ex. aldrig slängt ett brev eller ett vykort jag fått. Eftersom jag fått en massa brev av brevvänner förr, fyller de flera flyttkartonger vilket sambon har svurit lite över när vi flyttat. Foton har jag också svårt att radera, precis som du. Men bloggen funkar (fast jag sparar det jag skrivit på annat sätt, skulle vara svårt att minnas dotterns utvecklingssteg annars). Bröd slänger jag också mycket liksom frukt och grönsaker som jag inte hinner äta upp. Nu blir jag nyfiken på ert killnamn! Förstår att du skulle vilja se bilder och ha namn, en blogg blir ju så mycket mer personlig då - men jag tror att jag behåller bloggen bildlös och namnlös. Det känns bäst så även om jag egentligen inte bryr mig om anonymiteten så mycket. Du får mejla mig så kan jag berätta hennes namn i alla fall!
koketterande, vilket roligt ord det är. Och ngt jag typ aldrig använder. Och ja, fram för mer köpstopp. Jag borde hänge på. Men jag är ju en hopplös shoppare även om jag blivit betydligt bättre sen jag fick Signe. Jag har varken råd eller tid eller lust längre.
Yogamamma: Jag använder det ganska ofta. För folk koketterar alldeles för ofta, om allt möjligt. (Säkert jag också ibland, men det ser jag väl inte på samma sätt.) Nej, man har ju inte samma tid att shoppa längre. Jag shoppar typ aldrig längre. Bara barnkläder, mest på Tradera, för det har man ju tid med på kvällarna när dottern sover.
Skicka en kommentar